Nope, har ingen lust ens. Inte min tekopp. Innerligt trött på den där typen av mat även om jag inte betvivlar att det är en fantastisk upplevelse.
Däremot ska jag gå på Topolobampo som jag darrar av upphetsning inför. Plus att jag ska på endagstur med min idol Rick Bayless. Gäller bara att hitta på ett knep att eliminera de andra 19 deltagarna. Eller rättare sagt: ett sätt som inte är åtalbart.
Ok, jag förstår din poäng. Allt duttande, dittande och dattande kan bli lite tröttsamt efter ett tag. Speciellt när man jobbar med mat kanske?
Själv skulle jag inte ha något emot ett besök dock. Spenderade åtskilliga sommarjobbstimmar förra året stirrandes på (och dregglandes över) bilderna från restaurangen. Till exempel baconskivan som hänger fritt i luften från en mystisk ställning eller rätten som serveras på ett ihåligt glasrör som fylls av rök från en glödande kanelstång. Det är mer show än middag :)
Säkert kul men eftersom jag inte är gjord av pengar måste jag prioritera. Sen gillar jag inte att maten är full med E-nummer. Känns som: life imitates artificial, liksom.
Jag hade för övrigt gärna själv dykt upp i Chicago i nästa vecka, men det blev ett annat resmål istället – så jag får som vanligt beklaga att det inte går att vara på två ställen samtidigt, för kongressen verkar så skojig.
Intressant artikel om svarta kockar! (Fast jag förstår inte hur den kunde placera Marcus S i Washington DC, han bor ju här i Harlem ... eller i alla fall i New York.) Tack vare den fick jag höra talas om Jeff Henderson, som jag inte kände till. Från crack-kokainist till Las Vegas-stjärnkock, det är en fantastisk life story.
Ha så skoj i Chicago, synd för Alinea att de missar dig – och hoppas att du får riktigt bra betalt för rapporten (we wish)!
11 kommentarer:
Ooh, ska du besöka restaurangen Alinea måntro?
Nope, har ingen lust ens. Inte min tekopp. Innerligt trött på den där typen av mat även om jag inte betvivlar att det är en fantastisk upplevelse.
Däremot ska jag gå på Topolobampo som jag darrar av upphetsning inför. Plus att jag ska på endagstur med min idol Rick Bayless. Gäller bara att hitta på ett knep att eliminera de andra 19 deltagarna. Eller rättare sagt: ett sätt som inte är åtalbart.
Han glada som grillade i TV? Gills inte han`?
Ok, jag förstår din poäng. Allt duttande, dittande och dattande kan bli lite tröttsamt efter ett tag. Speciellt när man jobbar med mat kanske?
Själv skulle jag inte ha något emot ett besök dock. Spenderade åtskilliga sommarjobbstimmar förra året stirrandes på (och dregglandes över) bilderna från restaurangen. Till exempel baconskivan som hänger fritt i luften från en mystisk ställning eller rätten som serveras på ett ihåligt glasrör som fylls av rök från en glödande kanelstång. Det är mer show än middag :)
Säkert kul men eftersom jag inte är gjord av pengar måste jag prioritera.
Sen gillar jag inte att maten är full med E-nummer. Känns som: life imitates artificial, liksom.
Soff: Läs artikeln som är Från Chicago. Vet inte vem du menar. Påskpuss på dig!
Åh gud, är det dags för seminariet nu!! gud vad tiden går när man har roligt ;).
Det var väldigt många punkter på programmet som lät oerhört intressanta. Du får återkomma med referat och rapport :).
Om du hinner så kan det vara värt att springa ut och äta en riktig varmkorv.
ihåligt glasrör med rök från kanel?
Jag går och kollar hur det går för min kyckling med vitlök nu...
Jag ska skriva en rapport och sälja, tänkte jag, men vissa bloggläsare kan få den mejlad ...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Åh, jag vill gärna ha en rapport!
Jag hade för övrigt gärna själv dykt upp i Chicago i nästa vecka, men det blev ett annat resmål istället – så jag får som vanligt beklaga att det inte går att vara på två ställen samtidigt, för kongressen verkar så skojig.
Intressant artikel om svarta kockar! (Fast jag förstår inte hur den kunde placera Marcus S i Washington DC, han bor ju här i Harlem ... eller i alla fall i New York.)
Tack vare den fick jag höra talas om Jeff Henderson, som jag inte kände till. Från crack-kokainist till Las Vegas-stjärnkock, det är en fantastisk life story.
Ha så skoj i Chicago, synd för Alinea att de missar dig – och hoppas att du får riktigt bra betalt för rapporten (we wish)!
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida