Svalkande melonsoppa
Att vara shopaholic är inte lätt, men det går att förvandla sin åkomma till skön konst. Många bloggare delar generöst med sig av sin besatthet av kläder, skor och smycken. Själv ser jag bloggandet som en ursäkt att fortsätta köpa på mig hiskliga mängder mat. Ingredienser som sen förvandlas till antikviteter i kylen. Ofta gräver jag fram en liten sorglig salladsmumie eller fänkålsrelik från vår pyttekyls bakre regioner. Nåja, lite bättre kommer det bli när de svekfulla människorna på El-Giganten äntligen tar sig i kragen och levererar vår nya kyl/frys.
En särskilt störd relation har jag till meloner. Jag älskar att köpa meloner, det känns storslaget att bära hem en hel, tung melon. Jag gillar tanken på att sätta tänderna i en rödskimrande, krasande, saftig melonskiva. Men det blir liksom inte av att käka upp den. Tidigare fick jag därför nesligen tassa upp och smyga ner hela meloner i soporna.
För ett par år sedan började jag i ren desperation inkorporera melon i maten. Resultatet är underbart. Vattenmelon passar särskilt bra som ersättning för tomat i grekiska sallader. Den låter sig snällt blandas med bulgur och mynta. Och den blir naturligtvis en underbart svalkande gazpacholiknande soppa.
Melongazpacho med thaisting
Servera den svalkande soppan med räkor tossade med lite rostade sesamfrön. Kanske en klick svalkande lätt creme fraiche till kryddfegisarna?
1 kg vattenmelon
1 msk grovriven ingefära
1 liten röd chili
1/2 - 1 msk socker
saft och finrivet skal av 1 lime
2 msk konc kycklingfond, Touch of Taste
1-2 msk grovhackad koriander
1-2 msk grovhackad thaibasilika eller limebasilika
ev 1/2 msk fisksås (om du törs)
2 msk finhackad salladslök
1. Skär bort skalet från melonen. Skär i stora bitar och pilla bort så mycket kärnor som möjligt.
2. Kör melonen i matberedare med ingefära, chili, socker, lime, fond och örter. Blanda ner salladslöken. Balansera med lite mer pressad lime, socker och salt. Låt stå och samla smak i kylen minst en halv timme.
3 kommentarer:
Soppan låter god! Melon är så gott till så mycket mer än parmaskinka som ofta används som default.
På ett av våra matbloggsmöten så blev det en thaisallad med fetaost och och vattenmelon som blev jättegod:
http://ragazze.blogspot.com/2005/06/matlagning-hos-helena-86-2005.html
Jag skulle aldrig använda fetost i en thaisallad för jag är en trist, ärkekonservativ människa som gillar att vistas i en matkultur i taget. Men jag skulle säkert gilla det om jag blir bjuden på det! Vissst är det kul att alla matlagare har sin egen stil?
Jag ska snart blogga min melonsallad också.
hehe, menar du att jag just har sagt emot mig själv, med tanke på tidigare kommentarsinlägg, men man kanske kan säga att det är en fetaostochmelonsallad och lånad thaidressing, ehum :)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida