Matälskaren har flyttat till Taffel.se. Uppdatera dina bokmärken och häng med!

onsdag, juli 04, 2007

Nya kostpyramider: Dum och dummare

Jag blir ta mig tusan tokig på allt dumt som skrivs om hur vi ska äta. Jag tillhör visserligen dem som anser att kostpyramiderna ska skrivas om. Men gammal bristfällig kunskap ska inte ersättas av nya stolligheter. I dagens Svenskan presenteras en ny kostpyramid som ett alternativ till den gamla. I basen hittar vi "alla" fett. och proteinkällor. Morötter och potatis är totalförbjudna. Nötter ska vi äta måttligt av.

En del av det är helt rätt tänkt. Allt fler studier visar att det är viktigt att äta långsamma kolhydrater. Alltså mat med lågt GI (glykemiskt index). Att äta med lågt GI behöver inte innebära att friska människor lassar på med med fett och protein. Det innebär i första hand att man minskar på vitt ris, vit pasta, potatis och framför allt socker. Och väljer långsamma kolhydrater och nyttiga fetter istället.

Den nya alternativa kostpyramiden som presenteras i Svenskan är rätt rejält snurrig och kommenteras inte alls av Inger Atterstam. Överhuvudtaget har Svenskan varit på efterkälken medan DN har profilerat sig i kostfrågan.
Vad är det för fel på den nya pyramiden? För det första tar man inte alls hänsyn till miljöaspekter. Men det kan vi lämna därhän eftersom det är en separat fråga. Sen har fullkorn inte mycket bättre GI än vitt bröd. Det är helkorn och surdeg som ger lågt GI. Att morot kommit på svarta listan är helt bisarrt. Visserligen är kolhydraterna i morot snabba. Men morot är mycket energisnålt och innehåller inte särskilt mycket kolhydrater per protion. I synnerhet inte i jämförelse med hur mycket nyttigheter de innehåller. Detta gäller i viss mån majs också. Och att helt utesluta potatis är fånigt. Behandla den som andra grönsaker och rotfrukter. Ät med måtta men betrakta den inte som stapelföda. Och välj sorter och tillagningsmetoder som ger lägre GI. Och att begränsa nötter, som ger bra fett och mycket annan näring, men sätta smör som basmat är vrålkorkat. Visst ska vi ge nya kostråd, men inte så här okunniga och orealistiska.

Men jag hoppas och tror att kostråden kommer att ändras. Nu kommer en till intressant fråga: Ska vi misstro alla experter för att kostråden ändras? Nej. Att kostråden förändras är inte det tecken på att det är något fel på traditionell vetenskap. Det är snarare ett sundhetstecken. (Det osunda är att det går för långsamt.) Lyxen att majoriteten av befolkningen lever så länge och i ett sådant överflöd är ett helt nytt fenomen i mänsklighetens historia. Gamla regler gäller inte längre.

Våra gamla kostrekommendationer baserades främst på beräkningar om hur bristsymtom och undernäringska avvärjas med hjälp av inhemsk livsmedelsproduktion. Nu är förutsättningarna radikalt annorlunda: Det handlar om hur vi ska skydda oss från övervikt och sjukdomar under ett långt liv med måtlig fysisk aktivitet.

Nutrition är en ganska ung vetenskap där etiken och den mänskliga faktorn gjort det svårt att få fram säkra resultat. Dessutom handlar det ju om hur kosten påverkar oss på mycket lång sikt. Bra forskning tar tyvärr tid. Mycket av den tidiga forskningen som ledde till upptäckt av vitaminer skulle betraktas som skriande oetisk idag.

Först senaste åren har det därför kommit övertygande forskning som säkert säger att våra gamla kostråd behöver modifieras. Och det finns knappt någon ny forskning som stöder de gamla kostråden med 6-8 brödskivor om dagen i det läget.

Men det konservativa Livsmedelsverket står fast när de presenteras för alternativa kostpyramider grundade på modern forskning:
"Oftast visar det sig att den här typen av förslag ofta stämmer med våra nordiska rekommendationer" säger Åke Bruce i SvD.

Det gör den inte alls. Tvärtom. Men jordbrukspolitik, ekonomiska intressen, dolda lojaliteter och vanlig hederlig bekvämlighet och envishet har satt skygglappar på kostetablissemanget.

Det är ett stort tankefel att bra vetenskap baseras på eviga sanningar. I sådana fall kvalar fnoskerier som humoralpatologi och astrologi in. I själva verket är just föränderlighet, kritiska diskussioner och öppenhet för nya rön livsluft för god vetenskap.

Etiketter: , , ,

16 kommentarer:

Blogger Martin sa...

Vilka nötter.. Bra skrivet Lisa. Har länge efterlyst en nyanserad kostdebatt.. Det är trist att så mycket av kostforskningen fortfarande finansieras av flagranta marknadsintressen.. De 6-8 brödskivorna ska man nog inte hänga upp sig på, då de endast förekom i en reklamkampanj från branschorganisationen Brödfrämjandet..

23:17  
Blogger Lisa sa...

Nej då!
Kolla in Livsmedelsverkets kostråd så ska du se. De är brödgalna.

23:20  
Anonymous Anonym sa...

"Allt fler studier visar att det är viktigt att äta långsamma kolhydrater. Alltså mat med högt GI (glykemiskt index)."
Hmm, blev det inte lite bakvänt här - långsamma kolhydrater har väl lågt GI, eller är det jag som är dåligt påläst?

Annars håller jag med i det du skriver.

07:17  
Blogger Lisa sa...

Shit! Naturligtvis, tack söta uppmärksamma Pernila!
Så går det när man redigerar sig själv.

08:08  
Anonymous Anonym sa...

Jo, lågt GI = långsamma kolhydrater, inte högt. Antar att det var ett litet skrivfel dock. Vad gäller brödet så vet jag inte om jag håller med dig helt och hållet. GI handlar om strukturen på maten och därmed hur snabbt den bryts ned. Generellt bryts fullkornsbröd (absolut inte alla dock) ner snabbare än formfranska vilket ger ett lägre GI (jämför de båda genom att lägga brödet i vatten och se vilket som löses upp snabbast). Men, jag är ingen "expert" (som kvällstidningarna brukar kalla det), så jag kan mycket väl ha fel.
Själv tror jag dock mer på att äta lagad mat med bra råvaror varje dag, det skulle nog lösa många av dagens hälsoproblem.

08:16  
Blogger Lisa sa...

Peter: Jag förstår inte riktigt vad du menar.
I regel ger "fullkorn", vilket i regel är finmalda mer eller mindre hela korn, ett ngt lägre GI, men inte särskilt mycket. Helkorn är däremot långsamt (och en del gå rhela vägen ut). Enligt alla undersökningar. Hur det beter sig i vatten säger inte så mycket. Strukturen och tillagningen spelar stor roll. T ex surdeg.
Gammalt bröd där stärlkelsen retrograderat ger också långsammare svar. Men hur gott är det?

Hur som helst är det så många saker som avgör vad vi ska äta. Jordbrukspolitik ÄR viktigt. Precis som ekologiska hänsyn. Men då ska man inte hymla om det.

Jag har ätit ungefär likadant alltid, numera är jag ännu försiktigare med dåliga kolhydrater och snålar mindre på fettet.

Men vi får inte glömma att fett innehåller mycket kalorier, det är inte helt fritt fram för någon energirik mat.
Har aldrig, ens som barn, gillat vitt ris, vitt bröd och potatis.
Men ett liv utan surdesgbröd ibland och sommarens färskpotatis vill jag inte vara med om.

08:38  
Blogger Anna-Eva sa...

Hej alla som läser. Jag kunde inte låta bli att skriva ett litet inlägg om mina åsikter. Det finns här:

http://lata-mammans-receptblogg.blogspot.com/2007/07/om-samhllets-betydelse-fr-vra-kotvanor.html

09:33  
Blogger Unknown sa...

Kostråd, liksom läkevetenskapen och en massa annat är ju, och kommer alltid att var en approximation. Kunskapen begränsas ju av trubbigheten av de verktyg som vid ett givet tillfälle finns tillgängliga för oss. Men åh, vad jag blir lycklig när ribban läggs högt! Det är så befriande att fundera lite över morotens placering i en reviderad kostpyramid (jag är för övrigt helt besatt av morotsallad för tillfället) när man precis spenderad en vecka i Storbritannien, där allt som inte är deep fried betraktas som ett undantag från normalmenyn.

09:58  
Blogger Unknown sa...

Bra inlägg! Skönt att någon annan också reagerade på SvD-artikeln. Men jag måste fråga en sak (och hoppas att du inte tar allt för illa upp): Har du läst Frank Hus artikel? (Finns här, men jag kan inte lova att länken funkar för icke-prenumeranter):
http://dx.doi.org/10.1016/j.jacc.2007.04.027

Jag har läst den och jag tycker att det handlar om gradskillnader mellan Hu och Livsmedelsverkets rekommendationer. Hu och SLV är helt överens om vilken sorts fett man bör äta. Båda gillar fullkorn och grönsaker. Skillnaden är att Hu prioriterar en minskad glycemisk belastning mer än Livsmedelsverket, men det handlar om en gradskillnad.

Jag tycker att SvD-artikeln var mycket hårt vinklad och förstorade en liten skillnad på ett sätt som ger en felaktig bild.

12:19  
Anonymous Anonym sa...

Bra rutet! Dessutom har Svenskan totalt virrat ihop sin pyramid. Den har knappast några likheter med den väl underbyggda nya matpyramid som Willett med flera utarbetat för flera år sedan. Se:
http://www.hsph.harvard.edu/nutritionsource/pyramids.html
Svenskans artikel är verkligen extremt full av stolligheter och felaktigheter. Men det var intressant med den holländska studien om att kvinnor som äter högre gi får mera hjärtinfarkter. Det överensstämmer precis med en stor amerikansk studie som kom förra året på nästan 100 000 sjuksköterskor. De nästan fördubblade sin risk för hjärt- och kärlsjukdom om de åt mat med högt gi, det vill säga mycket snabba kolhydrater.

14:13  
Blogger H sa...

Alla dessa kostråd! Till slut vet inte vem man ska lita på, var budskapet kommer ifrån och vilken vinning de får genom att framföra sina rekomendationer. Minns till exempel en förläsning för inte så längesen där föreläsaren sa att man som kvinna var dömd till benbrott och annat obehag om man inte använde sig av mjölkprodukter. Behöver jag säga att hon kom från mjölkfrämjandet... Det skrämmande är inte att hon har fel, enligt läkare som jag talat med, utan att de tillåts ha förläsningar på högskolor där deras propaganda förs fram utan att ifrågasättas.
Gillar din blogg!

16:57  
Blogger görel sa...

Jag blir väldigt tveksam när man jämställer all sorts fett så här. Vad jag förstår är det ingen som riktigt sitter inne med den fullständiga sanningen om fetterna, men jag väljer att tro att mättade, animaliska fetter är mindre hälsosamma än vegetabiliska fleromättade. (Atkins själv dog väl i hjärtinfarkt, eller hur?)

Det är klart vi inte ska avstå från allt fett, det behövs som energi och lyfter också fram smaker. Men min övertygelse är att man i första hand ska välja just vegetabiliska enkel- och fleromättade fetter med stor andel av omega 3-fettsyror, t.ex. oliv- och rapsolja, fet fisk, nötter, frön osv.

Sedan det här med studier måste man ju alltid ta med en nypa salt, det går oftast att plocka valda delar ur varje studie men "glömma bort" resten och få saker och ting att framstå i önskad dager.

Jag läste om en annan studie (eller var det en del av den holländska studien kanske?) som visade att medelhavskost är bra, men bara för folk som bor i medelhavsländerna. Folk som bor i norra Europa skulle enligt studien inte vinna så mycket på att äta som i södra Europa. Om det stämmer kan ju bara spekulera i orsaken - sämre råvaror, sociokulturella skillnader?

Hur som helst tar du upp intressanta frågor Lisa och jag är glad att jag hittade hit!

20:10  
Blogger görel sa...

Ja, nu hör ju fet fisk inte till växtriket, det slank med av bara farten. :-/

08:33  
Anonymous Anonym sa...

Potatis och morötter ja. Problemet är väl inte GI-dieten i sig, utan att dess flagg mestadels förs av oreflekterande idioter.

19:10  
Blogger Martin sa...

Grymt inlägg!

17:18  
Blogger Lisa sa...

m/: Håller med precis. Jag tycker att fettsnåla dieter är ovetenskapliga. Jag äter säkert 40 energiprocent fett. Det mesta från nötter, oliver och en och annan ost. Fettkällor som samtidigt ger fenomenala nätingstillskott.

Tyvärr har Livsmedelsverkets tröghet och obegripliga fixering vid fettsnåla dieter lämnat fältet öppet för mer eller mindre idiotiska teorier.

13:00  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida