Långväga mat hot?
En halvbra artikel i dagens DN har en osedvanligt dålig rubrik. I artikeln konstateras det att flygresor och nötkött från djur uppväxa på industriframställt foder ger mest utslag i utsläppen av växtgaser. En flygresa till Thailand förtar resultatet av många års ekoansträngningar.
Ändå framställs det som att en liten bit parmesan från Italien och en burk pesto är jätteproblem. Som om vi måste ha dåligt samvete för dem. Nonsens! Just pestoburken är nog ett utmärkt sätt att göra vegetarisk mat roligare. Och den kräver varken
växthusodling eller obruten kylkedja för att nå oss. Det är en koncentrerad produkt som används i små mängder. Precis som parmesan.
Det vi främst borde reagera mot är tunga produkter som faktiskt kan närproduceras i tillräckliga mängder. Osten vi äter på mackan varje dag är viktigare än parmesanen. Och om brödet eller osten är producerade i Skåne eller Norrland blir det också långa transporter. Och var kommer mjölet från?
Produkter och upplevelser som gör oss riktigt lyckliga kan också få kosta mer.
Jag anser till exempel att en långresa till Thailand är ett minne för livet. Och visst är det viktigt att hälsa på släkten i USA?
Det är weekendresor, onödiga inrikesflygresor och flygpendlandet som är riktigt viktigt att ge sig på. För att inte tala om att svenskar anser att stor tung bil är en mänsklig rätttighet även om de bor i storstad. (Man kan också se det så att om man anstränger sig som tusan på alla andra fronter kan man ta några långresor i livet.)
Det är viktigt att sätta saker i proportion. Vi orkar inte analysera vaje pryl vi lägger i shoppingkorgen. Vi måste förenkla. Jag tycker till exempel att bönor på burk är suveränt för miljön även om de kommer från Italien. De gör de lätt för fler att äta nyttigt och vegetariskt. En måltid på långväga vegetabilier är ofta bättre för miljön än en aldrig så eklogisk rostbiff.
Vi måste sluta sila mygg och svälja kamleler. Det spelar ingen roll att kamelerna är Krav-märkta.
PS. Följ även diskussionen hos Vinlusen.
Ändå framställs det som att en liten bit parmesan från Italien och en burk pesto är jätteproblem. Som om vi måste ha dåligt samvete för dem. Nonsens! Just pestoburken är nog ett utmärkt sätt att göra vegetarisk mat roligare. Och den kräver varken
växthusodling eller obruten kylkedja för att nå oss. Det är en koncentrerad produkt som används i små mängder. Precis som parmesan.
Det vi främst borde reagera mot är tunga produkter som faktiskt kan närproduceras i tillräckliga mängder. Osten vi äter på mackan varje dag är viktigare än parmesanen. Och om brödet eller osten är producerade i Skåne eller Norrland blir det också långa transporter. Och var kommer mjölet från?
Produkter och upplevelser som gör oss riktigt lyckliga kan också få kosta mer.
Jag anser till exempel att en långresa till Thailand är ett minne för livet. Och visst är det viktigt att hälsa på släkten i USA?
Det är weekendresor, onödiga inrikesflygresor och flygpendlandet som är riktigt viktigt att ge sig på. För att inte tala om att svenskar anser att stor tung bil är en mänsklig rätttighet även om de bor i storstad. (Man kan också se det så att om man anstränger sig som tusan på alla andra fronter kan man ta några långresor i livet.)
Det är viktigt att sätta saker i proportion. Vi orkar inte analysera vaje pryl vi lägger i shoppingkorgen. Vi måste förenkla. Jag tycker till exempel att bönor på burk är suveränt för miljön även om de kommer från Italien. De gör de lätt för fler att äta nyttigt och vegetariskt. En måltid på långväga vegetabilier är ofta bättre för miljön än en aldrig så eklogisk rostbiff.
Vi måste sluta sila mygg och svälja kamleler. Det spelar ingen roll att kamelerna är Krav-märkta.
PS. Följ även diskussionen hos Vinlusen.
upplagd av Lisa
12/14/2006 09:26:00 fm
18 kommentarer
18 kommentarer:
Hear, hear!
The economist hade etisk mat som tema i senaste numret, och även om jag tyckte att där fanns vissa obalanser så påpekades ändå en del intressanta detaljer. Som ex att majoriteten av transportutsläppen för mat sker när den individuella konsumenten transporterar runt den i sin egen bil. Det kan ju vara jättemysigt att åka runt i bil till olika lokala bondematmarknader, och kvalitetsmässigt kan man förstås göra klipp, men om man ser på utsläppen är det inte alls säkert att man gör något bättre.
Dessutom tar man sällan med i beräkningen när man motsätter sig långa mattransporter av miljöskäl att den potentiella välståndsutvecklingen i det exporterande utvecklingslandet vid ökad handel också kommer leda till miljövinster i sig. Sett ur det perspektivet är ex en rejäl reform av CAP både mänskligt och miljömässigt det enda rätta.
Precis det är redan diskuterat hos Vinlusen senaste dagarna. Lägger länk.
Sen handlar det ju inte bara om oss och vår livsstil, vad vi gör i dag och nu. När fler och fler ekonomier i världen nu får möjlighet att leva som oss, då hamnar problemet i ett annat ljus. Ska vi inte tillåta andra länder att leva som vi, eller måste vi alla anpassa oss till vad jorden orkar med? Eftersom vi nu en tid har levt i ”överflöd” av varor och tjänster, ska inte de nya ekonomierna också få ha den möjligheten? Det handlar om mer än miljö i dessa frågor. Det är även en rättvise fråga.
jag har tänkt en del på det här och tyckte tyvärr att arikeln i DN var rätt intetsägande. Vad kan man göra själv för att förbättra situationen? Att sluta äta pesto låter ju både tråkigt och rätt verknigslöst. Själv försöker jag smuggla in mera baljväxter istället för att äta en massa kött hela tiden men sambon är en inbiten karnevor så det går sådär. Dessutom tycker jag att märkningen av varor är usel. Läste nyss att skinkan jag åt består av "dansk/svensk köttråvara". Betyder det att grisens mamma är danska och fadern svensk? *funderar*
Men nog tar det emot att köpa sockerärtor odlade i Kenya, även om det gynnar en kenyansk bonde?! När det gäller grönsaker som faktiskt inte växer på våra breddgrader är det väl okej att handla långväga ifrån, men just sockerärter växer som ogräs, till och med hemma i mitt sandiga, karga trädgårdsland.
Märta: Just sockerärtorna är säkerligen flygfraktade och bör undvikas. Rättvisemärkt kaffe från Kenya är bättre.
Men det här är SVÅRT och vi konsumenter behöver mycket mer hjälp. Vi kan inte vara experter på alla områden!
"Hjälp"
Hörde jag någon ropa på hjälp? :)
Tack för den meningen Lisa, den motiverar mig att fortsätta med min sida.
Knappt att jag vågar skriva det här. Säkert är jag kärringen mot strömmen men jag handlar helst inte ekologiskt och inte KRAV märkt. Däremot är jag noga med att alltid handla svenskt så långt det går och helst närodlat. Från Skåne och Norrland borde det vara tågtransporter som är skonsamma mot naturen.
Lite funderingar från mig: Blir det mindre förorening av att bearbeta jorden mekaniskt 10 ggr då man inte vill använda bekämpningsmedel mot tistel, kvickrot mm än att åka ut en gång med traktorn? Den enda gången använder bonden ca 1/10 tsk bekämpningsmedel per kvadratmeter.
Jag lyssnar ofta på bönder (senast på matmässan) om varför KRAV är till fördel eller nackdel. KRAV odling görs inte heller sällan med ekonomiska motiv då producenten får mer betalt.
Fler funderingar: Är det så att vårt överskott hålls nere genom att man inte får ut mer än 50% skörd på ett fält som odlas enligt KRAV? Kan det vara så att KRAV gynnar politikerna som slipper betala för matöverskott och vi konsumenter betalar notan? Enligt en artikel i SvD från Lantbruksuniversitetet hålls priserna uppe (då vi producerar mindre) och de länder som har lite pengar att köpa mat för får ännu högre priser på världsmarknaden.
Som du säger Lisa, det är inte lätt att vara konsument och förstå den här debatten. Det finns många aspekter att ta ställning till och fundera över.
Kinna:
”kärring mot strömmen”, tycker jag inte du låter som. Du väljer ju svenskt och närodlat i första hand och har en mängd bra åsikter. Fast vad menar du med ”strömmen”? Att vara ”mainstream” i dag är väl knappast att handla ekologiskt, för då skulle det se annorlunda ut på butikshyllorna, än det gör i dag.
Du skriver:
”Lite funderingar från mig: Blir det mindre förorening av att bearbeta jorden mekaniskt 10 ggr då man inte vill använda bekämpningsmedel mot tistel, kvickrot mm än att åka ut en gång med traktorn? Den enda gången använder bonden ca 1/10 tsk bekämpningsmedel per kvadratmeter”
För det första så säger mängden bekämpningsmedel inget om hur farlig den är för miljö och människa. Sen kan jag hålla med dig om att det är en bra fråga att ställa, för ibland silar vi ju som sagt mygg och äter krav-kameler. ;) En annan poäng med att inte använda bekämpningsmedel som du direkt påverkas av, är att man får en nyttigare och näringsmässigt bättre produkt. Forskning har visat att med kemiskt jordbruk så tar du död på viktiga organismer och jordbakterier, som hjälper växtens rötter att ta upp den näring ur jorden som den behöver för att växa. Resultatet blir, om du använder bekämpningsmedel, att du får en näringsfattigare gröda än om du väljer ett ekologiskt odlingssätt. Men jag kan ha fattat fel.
Jag tycker att vi som konsumenter bör kunna välja KRAV-odlat, rättvisemärkt, nyckelhålsmärkt eller vad vi nu önskar, och lita på att märkningen underlättar för oss. Om inte KRAV-märkt är bra för miljön måste kriterierna för kravmärkning ändras.
Jag signalerar med mitt val att jag vill handla miljövänligt, sedan är det upp till organisationerna som certifierar produkterna i respektive kategori att det blir rätt. Vi kan inte alla vara experter, och jag kommer inte att sätta mig in i KRAVmärkningskriterier och göra värderingar vad som är bäst ur ett globalt perspektiv. Det utgår jag från kräver kunskap jag inte besitter.
- din ekologiska guide. Tack för ditt svar. Mot strömmen därför att jag inte uppfattar det som politiskt korrekt att inte gilla KRAV. Roligt att diskutera då man lär sig mer.
Du skriver
Forskning har visat att med kemiskt jordbruk så tar du död på viktiga organismer och jordbakterier, som hjälper växtens rötter att ta upp den näring ur jorden som den behöver för att växa. Resultatet blir, om du använder bekämpningsmedel, att du får en näringsfattigare gröda än om du väljer ett ekologiskt odlingssätt. Men jag kan ha fattat fel.
Du har säkert inte fattat fel. Det brukar aldrig svart eller vitt. Mera beroende på hur man ser på saker och vad man väljer som stöd för sin åsikt. Du har säkert rätt om växtens rötter och den näring som finns att ta upp, men bonden får inte heller bekämpa naturliga växtgifter, toxiner, som är skadliga för människan, brunrost är ett sådant ämne som kan drabba grödan. Visserligen säger de som vet att det här skakas av säden före malning men jag känner mig skeptisk då det är skadligt för människor att äta. De andra toxinerna som jag känner till ska jag försöka kolla upp innan jag skriver. Lisa lärde mig en bra regel, att vara noggran och kolla först, skriva sen. Tackar!
Lite om näring.
Jag har för mig att KRAVmärkning kräver att gödsel även ska komma från KRAVmärkta besättningar (kor eller grisar). Nästintill en utopi att det finns tillräckligt. Jag ringde därför Lantmännen och kollade vad de levererade och min bondebror hade rätt. Saker som är tillåtna är saker som jag inte ens har lust att nämna här.
Nu ska jag läsa på lite för det här var roligt att försöka lära sig mer om.
Du säger att Thailandsresan är ett minne för livet, säkert är den det men faktum är att få saker vi vanliga människor håller på med takes its toll on Mother Earth som just flyget. Visst är det klart som fan man vill åka till Thailand eller nåt annat varmt ställe på semestern, men om man låtsas om att man är naturvänlig och ekogrön fastän man flyger till andra sidan jordklotet ett par gånger om året så är all kompost och lokalt handlade grönsaker man plågat sig själv med bara en spottloska i ett hav av skit..!
Hej Anonym!
Personligen sätter jag mig inte vid någons bord utan att presentera mig och svär. Inte ens om diskusssionen väcker starka känslor hos mig.
Du har säkerligen rätt i det du säger men om du vill diskutera här kan du göra som alla andra: Hålla en trevlig ton.
Om du besvärat dig med att läsa tidigare inlägg hade du fått en bättre bild med vilken typ av ton vi håller här.Just därför lär vi oss så mycket av varandra. Du anar inte hur mycket mer dina argument tar skruv om du framför dem på ett nyanserat sätt.
Jag håller fullkomligt med dig om att en Thailandsresa är en oerhört stor påfrestning för miljön. Flygets konsekvenser har diskuterats en hel del i den här bloggen och ovanstående inlägg måste ses i det perspektivet.
Eftersom Johan och jag vill till Asien håller vi just nu på att kolla upp transsibiriska järnvägen. Det är möjligt att vi flyger ena vägen.
Istället för en flygresa till Bilbao i vår blir det förhoppningsvis en tågresa till Ungern.
Det är vårt val. Det är de sakerna vi kommer att propagera för här på bloggen.
Jag har redan varit i Asien flera gånger och jag anser att just de resorna fick mig att bli mer miljömedeveten, mer intresserad av fördelningsfrågor och förhoppningsvis mer mer ödmjuk.
Jag anser att man om man vill ska kunna spara ihop miljöpoäng till någon långresa i livet och att priserna måste komma ikapp miljöpåverkan (säger inte att det är optimalt men en bit på väg).
Jag anser ocksså attt man ska lägga krutet där det ger effekt. Folk har lättare att ta tåg istället för flyg när de reser korta sträckor. Där skulle vi kunna vinna massor miljöfördelar snabbt utan att minska livskvalitet eller minska resandet. Jag är ledsen om jag var otydlig i den frågan.
Min åsikt är att en långreda är något man ska drömma om i år och planeras så att den ger maximalt utbyta. Det är tragiskt om det enbart handlar om att sippa drinkar på en varm strand.
Resandet har inte bara negativa effekter utan en mängd positiva i form av intäkter för fattiga länder, ökad insyn, kulturutbyte, minskad rasism och ökad livskvalitet. Diskussionen borde inte handla om vilka skurkar resenärerna är utan hur vi ska kunna resa klokare och hur de nuvrande resorna ska beskattas,
Om du konstruktivt vill delta i den debatten är du otroligt välkommen tillbaka.
Kinna: Ett stort problem har varit att jordbrukssubventionerna ser så ut att EU har producerat ett överskott genom ett högintensivt kortsiktigt jordbruk.
EU dumpar priserna på världsmarknaden genom att sälja sina subventionerade produkter på världsmarknaden till ett pris som bönder i fattiga länder inte kan konkurrera med. Samtidigt existerar höga tullar på förädlade produkter för att fattiga länder inte ska komma på tanken att förädla sina produkter själva.
Naturligtvis ska det ligga mer pengar i att odla på ett sätt som är skonsammare för miljön. Vad är det för fel med att vilja tjäna pengar? Exakt vilka metoder som ska användas måste diskuteras på det kloka sätt som du gör. Krav-märkning får inte bli en religion aldrig får afrågsättas och måste utvecklas med nya rön.
Svenkt jordbruk är mindre kemikalietungt än många andra, mycket beriende på vårt kyliga klimat. Men det finns eenormt mycket att göra. Att stötta ekologiskt och att bråka bra sätt att visa att vi konsumenter är engagerade. Det diorver utvecklingen framåt.
Mycket klokt inlägg :)
Jag säger bara: se upp för bake-up-bröd! För ett par år sedan sommarjobbade jag på ICA och grillade stora mängder bröd i bake-up-ugnen. De halvgräddade bröden kom i stora kartonger, och läste man etiketterna ("Made in Belgium", "Made in France"...) insåg man att det som såg ut som lokalbakat i själva verket oftast hade åkt över stora delar av Europa. Inte nog med att mjölet i brödet inte var lokalproducerat, utan det fraktades dessutom runt en massa vatten (i form av deg)...
Dessutom är bake-up-bröd ofta synnerligen själlöst. Men det är ju en helt annan aspekt.
Jättebra, Lisa! Just precis den sakliga debatt jag efterlyst. Är lite trött på alla cyniker som anser att jag inte får tycka till om köttindustri och miljöfrågor eftersom jag är bilägare. Men jag är hellre en inkonsekvent vegetarian än en konsekvent köttätare. Har bara flugit två ggr i livet och försöker handla närproducerat i möjligaste mån, så femhundra mil om året med min gamla bil (som jag verkligen behöver om jag ska komma någonstans med mitt zoo) anser jag nog vara min utsläppsrätt. Men målet är förstås att bygga om den till etanoldrift den dag jag har jobb och tjänar pengar:)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida