Matälskaren har flyttat till Taffel.se. Uppdatera dina bokmärken och häng med!

måndag, november 27, 2006

Så lättköpt (2)

"Det här var den godaste svamp jag ätit nånsin."
Mer än så behöver inte ett bonusbarn säga för att man ska bli väldigt lycklig.

Så här lagar du ostronskivling om du vill bli älskad:

1. Finhacka den lite sega och träiga "rotstocken". Dela resten av svampen i bitar knappt så stora som halva tummar (typ min tumme). Lägg i en stekpanna tillsammans med lite finhackad vitlök samt smör & rapsolja (just vid detta tillfälle utdrygat med fett från gårdagens ugnsstekta fläskkarré, enbart fin olivolja går också bra).
2. Fräs först på låg värme tills svampen mjuknat, ca 10 minuter. Sen på högre värme så att den får lätt gyllene färg. Salta lätt och stänk i ett par droppar kalvfond (just vid detta tillfälle utdrygat med några skedar spad från fläskkarrén.)
ostronskivling
3. Fös nu svampen åt sidan och strö lite, lite finhackad färsk rosmarin på den blottade ytan. Kanske några droppar fett under först? Låt rosamarinet steka tills den doftar ljuvligt och bleknat en smula. Peppra ordentligt på rosmarinen. Nymald svartpeppar så klart. Vänd runt kryddorna med svampen några minuter.
4. Lägg upp i en skål. Strö över lite (inte för mycket, jag menar det!) nyriven parmesan.
Jag trodde aldrig jag skulle säga det här: less is more. För mycket rosmarin och parmesan dödar svampen.

Bilden kommer från Funginova som levererar ekologisk svamp av kanonkvalitet. På deras sida finns fler recept.

5 kommentarer:

Blogger Jessica sa...

Och hur stor är din tumme ;)?
Jag gillar ostronskivling. Brukar göra en svampgryta där man blandar en massa svamp - den var det länge sen jag gjorde... ska bara jaga fatt på ostronskivling.

09:59  
Blogger idaida sa...

å, det låter så gott att jag vill kasta lunchlådan i vasken och gå direkt hem från jobbet och endast passera en konsum på vägen. jag älskar less is more (som arkitektstudent måste man väl).

10:47  
Blogger Lisa sa...

Jessica: Precis så att den räcker ner till handen.

Ida:Som arkitektstudent ska man liksom matskribent inrikta sig på att tjäna folket och glömma sitt ego. Lär dig älska snickarglädje i masonit, stuckatur och lusthus i mexitegel om det är vad som gör massan nöjd.

21:43  
Blogger Jessica sa...

Lisa: vad jag menade var att... åh never mind...

22:00  
Blogger idaida sa...

Tro mig, vi gör vårt bästa. Första halvan av utbildnigen går ut på att tycka som lärarna, och andra halvan går ut på att revoltera mot dem. Det finns en trevlig bok som heter Svensk smak (på tal om mexitegel), den är ett jättebra debattinlägg om den svenska smakeliten (läs: mig).

09:32  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida