More Songs About Buildings and Food

Stod för en timme sedan och väntade vid övergångsstället Långholmsgatan/Högalidsgatan och vem kom cyklande förbi om inte David Byrne. Som tonåring (och några år till) tyckte jag att Talking Heads var universums i särklass bästa band, så det kändes som att stöta på en gammal god vän som jag inte haft kontakt med på länge. Jag visste förstås att han var här i stan, annars hade jag kanske inte känt igen honom.

Rubriken är namnet på Talking Heads andra skiva. Det är underbart mångtydigt. Hus och mat är kanske banala vardagsting jämfört med kärlek och annat som brukar inspirera till sång. Att sjunga om dem är att lägga fokus på det formella i musiken i stället för det emotionella innehållet. Eller så ser man det stora i vardagstingen, hus och mat är visst värda att sjunga om. Låtarna nämner faktiskt varken hus eller mat, förutom den sista, The Big Country. Där sjunger berättaren (Byrne), som ser på förortsAmerika från ett (tydligen mycket lågt flygande) flygplansfönster:

Look at that kitchen, and all of that food.
Look at them eating, I guess it tastes real good.
Well they grow it in the farmlands,
then they bring it to the store.
They put it in their car trunks
and they bring it back home.

Det är något oerhört andefattigt i denna förenklade sammanfattning av matens transportsträcka från åker till bord, och det är förstås poängen. Refrängen börjar:

I wouldn't live there if you paid me.

USA-kulturkritik? Kanske det, men jag associerar först till Volvo-kombin på stora parkeringsplatser utanför City Gross och ICA Maxi. Maten tillhandahålls anonymt och på stor skala, utan vare sig kärlek eller personligt engagemang. I guess it tastes real good, men så vill inte jag heller ha det. Vart vill jag komma med det här? Ingen aning, men har du läst så här långt så förtjänar du ett bra recept med ursprung i The Big Country.

Bor man i USA (och jag bodde där i 17 år) så finns det knappt något mindre originellt man kan svara på frågan om favoritmaten än crab cakes. Alla älskar crab cakes. Smaksättningen med selleri, citron, paprika och senap har troligen krupit norrut från djupaste södern (jag gissar på Louisiana med sina franska anor). Men störst är crab cakes kring Chesapeake Bay mellan Maryland (där jag bodde i sex år) och Virginia. Det är helt enkelt där krabborna finns.

Jag gör crab cakes på kokt, pastöriserad irländsk krabba, då den är relativt billig men god. Ibland är irländsk krabba kokt efter svenskt recept med dill, men då passar den inte till detta recept. Det är arbetsdrygt att pilla ut köttet, men det värt att göra någon gång till sin älskling eller god vän. Av en krabba får man en mycket liten förrätt för fyra eller en lite stadigare förrätt för två. Jag serverar en enkel, lite syrlig gurk och tomatsalsa till.

Chesapeake Bay crab cakes
Kött (ca 2 dl) från en kokt krabba (ej med dillsmak)
3/4 dl smulor på innankråm av färskt vitt bröd
1 ägg
1/3 dl matlagningsgrädde
1 tsk rotes gold paprikapuré alternativt paprikapulver
1/2 dl finhackad bladselleri
1/4 dl finhackad bladpersilja
saften från 1/2 citron
rivet skal från 1/4 citron
tabasco efter smak
1 tsk worcestershire sauce
1 tsk dijonsenap
1-2 dl pankosmulor
2 msk finhackad gul lök
1 msk smör
salt
rapsolja till stekning

1. Smula sönder krabbköttet med fingrarna.
2. Stek löken i smör tills den får färg. Blanda sedan löken med krabba, grädde, brödsmulor, ägg, citron, citronskal, selleri, persilja, tabasco, dijonsenap och worcestershire sauce till en smet. Smaka av smeten och salta om det behövs. Låt blandningen stå i kyl i minst en timme.
3. Värm rikligt med rapsolja i en stekpanna på mellanvärme. Dela smeten i fyra delar som du formar till biffar och panerar med pankosmulor. Detta sista steg är lite knepigt eftersom smeten är mycket lös. Jag häller pankosmulor på en tallrik, lägger smeten till en crab cake ovanpå, täcker den med pankosmulor och plattar till. Sedan flyttar jag den försiktigt till den heta stekpannan med hjälp av en stekspade.
4. Stek gyllenbruna på vardera sida, kanske 1 min/sida. Servera genast med något friskt tillbehör.