Matälskaren har flyttat till Taffel.se. Uppdatera dina bokmärken och häng med!

torsdag, februari 22, 2007

Musten ur

Idag blev jag så in i märgen sårad över hur man behandlas som frilansskribent att jag inte orkar skriva här på ett tag. Jag måste slicka såren och koncentrera mig på annat. Det är förmodligen en massa människor som tror att man lever ett glamouröst liv med höga inkomster bara för att man skriver i stora och/eller tjusiga tidningar.
I helvete heller.
Statusproletär är ordet.
Återkommer snart!
Det här är inget storvulet avsked som tydligen förekommer bland bloggare. Bara en liten förklaring till varför jag tar en kortare bloggsemester.
Läs i arkivet så länge. Eller på någon av de andra fantastiska bloggarna på listan till höger.

Etiketter:

29 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Jag hoppas sugen återkommer snart, dina tips är ovärdeliga!

19:35  
Blogger Jessica sa...

Det samma härifrån. Många kramar.

20:18  
Anonymous Anonym sa...

Hur skall jag klara mig!!! Åååterkom snart till en väntande skara! Kramar

20:44  
Blogger Sannah sa...

Berätta vem det är som varit dum så jag kan skicka bajs i brevlådan!

Fast du förtjäntar faktiskt lite semester hursomhelst, ta den inte för länge bara, och kom tillbaka så snabbt du bara orkar!
Kram

22:34  
Anonymous Anonym sa...

VI gillar dig!!
Så ta all paus du behöver - men kom tillbaka för du berikar våra liv!
God mat är en passion!

22:41  
Blogger The Blogger Formerly Known as Ensamma Mamman sa...

Skitstövlar. Må de drabbas av varbölderr.

23:09  
Anonymous Anonym sa...

Fy vad trist, så lågt och onödigt men även om du hade mycket pengar så ska man ju inte vara taskig mot någon för det. Ibland önskar jag att folk kunde få prova mitt fattiga liv så kan de hålla tyst.

Hoppas du kommer tillbaks snart så vi inte saknar dig för länge.

Kram
Zaba

23:20  
Anonymous Anonym sa...

Krya på dig och håll i en vän!

Kom också ihåg att fattig äro bara den som icke uppleva förnöjsamhet.

/Robert

00:14  
Blogger Lagers tabberas sa...

Shit, det där händer ju jämt. Under 35 år sändigt. Förra året bad jag en 135000 kronorskund dra åt helvete. Det var det som det kostade för att slippa bli kränkt. Det är klart att det känns.
Det är som gotlänningen som sedan 40 år stod vid stranden varje morgon med nätfångsten och flådde flundror. Då kom stockholmsdamen fram till honom och tittade. Flundrorna var så färska så det "spratt" i dem.
Hon frågade: "Gör det inte ont i fiskarna när Du gör så där"?
Fiskebonden tog ett stadigt tag i stjärten på en ny flundra och ryckte skinnet av den samtidigt som han svarade:
"Naj du di är vane"!

Man vänjer sig!

06:30  
Blogger FamiljenFriluft sa...

Ja, vad skall man säga? Ain't life a bitch?

Men för att klara detta "puta vida" är det bara att bita ihop och räcka ett virtuellt långfinger åt alla idioter som inte hajar något, lägga sig i fosterställning till kvällen, vänd mot väggen och gråta lite tyst.

Demain il y a une autre jour och hela den där grejen.

Hoppas att få se dig här igen, snart, även om jag inser att jag inte är den primära målgruppen, så som havandes både Y-kromosom och varandes kock, redan.

Keep up the good work, typ.
*cyberklappar på axeln*

07:54  
Anonymous Anonym sa...

Trist med dumma människor, jag kommer sakna dig, dina snabba kommentarer, små glimtar om vardagen på södermalm och framförallt dina smaskiga recept. Men precis som du säger, vi har ju ditt arkiv att laga ifrån, vilket jag gör hela tiden.

Men jag skulle kanske kunna be din älskade man droppa ett nytt brödrecept eller kanske någon ny glasssmet finns på lager? Eller är Johan sympatisårad.....

Eva
(potatisbulle)

09:29  
Blogger Jonas Bergroth sa...

Väntar tålmodigt på dina kommande alster. Det finns så mycket korkskallar som häver ur sig det ena och andra. Som tidskriftsredaktör är jag fullkomligt på det klara med frilansars ekonomiska verklighet.
Hursomhelst:
all värme.
/Jonas

09:39  
Blogger Louise sa...

Hur kan nån vara dum mot dig du som är så bra!
Det är tur att du har så stort arkiv, du kan verkligen ta paus med gott samvete, du lämnar oss inte på bar backe!

10:05  
Anonymous Anonym sa...

Att bli påtrampad är inget kul. Med ladda för revanch med sylvassa klackar tycker jag. Vi behöver dig :)

10:43  
Blogger Jens sa...

Himla tråkigt. Ta hand om dig och ta det lugnt.

11:46  
Blogger Gitto sa...

Lisa, jag håller på dig! Slicka dina sår, drick lite för mycket americanos och formulera några av dina underbart dräpande kommentarer som hämnd.

Ta hand om dig och låt ingen sätta sig på dig!

12:48  
Blogger Husmodern sa...

Ja, slicka dina sår och kom snart tillbaka!! Ta en tur till Judit & Bertils i helgen och ta några rejäla drinkar, vettja!

14:22  
Anonymous Anonym sa...

Jag kommer att sakna Dig.
Du är redan dubbelt välkommen tillbaka när den dagen kommer
Örjan

15:57  
Anonymous Anonym sa...

*duttar lite tröstande*
Ska jag klå upp dem åt dig? Jag är en jävel på att fajtas.
Du är bäst glöm inte det!
@-,-

22:10  
Anonymous Anonym sa...

Jag som en av dina läsare här ... sällar mig till ovanstående skara och hoppas att du snart är tillbaka. Saker kan såra och det gör fanken så ont...men vi andra höjer näven för din skull. Hoppas du känner stödet. Skickar dig en stor ekolåda med värme, mod, kraft och styrka. (och ett gäng mjuka näsdukar att torka tårarna med)

08:06  
Blogger Morelli sa...

Matälskarn,jag gillade verkligen din smör-artikel i Svenskan i dag. Hoppas du fick 10 000 för den- det var den nämligen värd

08:52  
Anonymous Anonym sa...

snälla lisa när du KOMMER TILLBAKA vilket jag hoppas du gör snart för vi läsa din artikel om smör här? Kan inte hitta den online.

13:06  
Blogger konjären sa...

You go, girl!

18:38  
Anonymous Anonym sa...

Artikel om smör
Se Lisas blog från början februari 5? (med blogkommentarer)
Örjan

22:06  
Blogger Viktoria sa...

Kram på dej! (Jag kommer att titta in då och då för att inte missa när bloggpausen är över.) Och usch för elaka människor!

16:54  
Blogger Anna-Karin sa...

Hoppas du får tillbaka insperationen och lusten snart! Vi är många som saknar dig! Kram

19:00  
Anonymous Anonym sa...

jesus. vilket trams. ska vi inte alla sätta oss i en ring på golvet och hålla händerna och tycka synd om varandra? bättre äta gröt tillsammans än oxfilé ensam. typ.

23:38  
Blogger Lisa sa...

Lukas: Jag har en mycket bättre idé. Kom hem hit så ska jag och min man gosa med dig jättemycket och mata dig med surdegsbröd och glass och kålrot. Och sen startar du Kärleksbloggen med en jättestor syrenlila bild av Tomas di Leva i ängladräkt. Och sen när du blir lite uppgiven tar en bloggpaus så lovar jag att du också får en massa gulligull i kommentarerna så att du skipper vara så där bitter.

Kram och tack allihopa, nu åker jag till Finland och surar färdigt.

15:23  
Blogger Patrik sa...

ha det så kul i finland och hoppas du mår bättre snart!

16:07  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida