Matälskaren har flyttat till Taffel.se. Uppdatera dina bokmärken och häng med!

torsdag, april 20, 2006

Demeters dotters granater

Ett namn betyder så mycket. För visst är det så med vissa ingredienser att det hörs på blotta namnet att de måste smaka alldeles enastående? Första gången jag stötte på ordet granatäppelsirap gick en förväntansfull rysning genom kroppen. Och så här ett par år efter den första bekantskapen kan jag bara konstatera att alla förvåntningar överträffats med råge.
Men vänta nu! Vi tar det från början; själva granatäpplet som är mamma till sirapen. Älskad i Mellanöstern sedan årtusenden tillbaka börjar den exotiska skönheten nu på allvar leta sig in i svenska kök.
Namnet förklarar sig självt: Frukten har äpplets form och storlek. Innanför ett tjockt läderaktigt brunrosigt skal döljer sig gnistrande granater, stinna av frisk rödavinbärsaktig saft med en kärv kärna i mitten som för munnen att knörvla sig när du biter i den. Fruktköttet kan vara knepigt att pilla ut eftersom sega, illasmakande skiljeväggar håller samman granaterna i intrikata labyrtinter. Ett knep som förenklar är att skära ett snitt genom det sega skalet runt om och sedan försiktigt vrida isär frukten. Sedan är det enkelt att hålla frukthalvan över en skål och helt sonika banka med en träslev på baksidan. Då trillar fröna prydligt ner i skålen. Strö juvelerna över en kycklingsallad, en fruktsallad eller en vanlig enkel grönsallad. Eller låt dem gnistra på en mandelkaka, en patéskiva eller nykkokt basmatiris.
Nå, det var frukten. Tillbaka till sirapen där granatäpplets goda egenskaper koncentrerats. Smaka och begrunda. Tänker du i samma banor till jag associerar du till balsamico och i ett huj kryllar ditt huvud av idéer om hur du ska använda elixiret. Precis som balsamico slår sirapen effektivt ihjäl salladsblad och andra milda grönsaker. Det är till rostade grönsaker, koncentrerade frukter, lagrade ostar och kallt kött som granatäppelsirapen firar triumfer. Tillsammans med sin trogna följeslagare valnöten är den en grundingrediens i persiska grytor som fesinjan.
Även om det nästan bär mig emot att berätta det så finns det mer pragmatiska skäl än smaken och det poetiska namnet att intressera sig för granatäpplet. Amerikansk forskning har visat att granatäpplen kan skydda mot prostata cancer – och på ett förunderligt politiskt korrekt sett verkar det ha liknande effekt på bröstcancer. De aktiva substanserna är fenoler som även kan ha positiv effekt mot hjärt- och kärlsjukdom.
Jag som blir lätt mjältsjuk vid tanken på granatäpple finner mer charm i den gamla myten om Persefone, skördegudinnan Demeters dotter som rövades bort av underjordens härskare Hades. Eftersom Persefone inte åt något av de läckerheter som hon frestades med hade underjorden ingen makt att hålla kvar henne när hennes mor krävde henne tillbaka. Nåja, nästan — hon stöp på sex futtiga granatäppelkärnor. Resultatet blev att Persefone var tvungen att tillbringa sex månader om året vid i underjorden vid Hades sida. Demeter blev varje gång så purken att hon lät världen drabbas av mörker och köld . Nästa gång ni svärande skottar fram bilen kan ni alltså skylla på granatäpplets oemotståndliga lockelse.

5 kommentarer:

Blogger Jessica sa...

I Mellanöstern används sirapen som universalmedel, däribland som medicin, en sked här och där botar allt från förkylning till magsjuka. Det var så jag först kom i kontakt med den och det var inte bara positivt men en tesked eller så i en grillmarinad till en kyckling är helt okej, eller i en salladsdressing. Den särskilda beska/sura smaken tar lite tid att vänja sig vid (särskilt om man stött på den som medicin) men sedan blir man beroende, som av så mycket annat.

21:33  
Blogger Viktoria Schiöler sa...

Vackert inlägg om en vacker frukt, Lisa! Det är bara fläckarna på kläderna (och kanske den långtradiga urkärningen) som hindrar mej från att äta granatäpple oftare.

Och förutom att granatäpplet innehåller nyttiga fenoler är det mycket fiberrikt (cirka halva dagsbehovet i en frukt), men det visste du väl redan.

21:15  
Blogger Kinna sa...

Sirapen är underbar, men var köper du din? Jag har sprungit benen av mig för att hitta den. Juice och andra obrukliga saker har jag hittat men ingen sirap.

11:21  
Anonymous Anonym sa...

En liten flaska kostar 55 kr i Beirut Cafés stånd i Östermalmshallen. Samma flaska kostar 25 kr på Munirs Livs i Skärholmen.

/Martin Ragnevad

21:31  
Blogger Kinna sa...

Tusen tack för tipset Martin.

15:27  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida