Chokladglass med sting
Det är lätt att drabbas av kulinariskt tunnelseende. Inte minst om man har en naturvetenskaplig ådra och betraktar köket lite som ett laboratorium. Just nu experimenteras det med vildsvin, kondenserad mjölk och glass. Än så länge dock ej i samma recept. Gårdagens laboration utfördes av Johan och var en chokladglass med kakao, chili och citruslikör. Lite mer invecklad än jordgubbsglassen nedan, men ändå snabblagad och med några tekniska finessser som vi matnördar älskar.
Mängden chilipeppar beror helt på vilken sorts som används. Vi använde en relativt mild krossad chili från Ungern. Chiliflingor från Korea är en annan favorit och finns på asiatiska affärer. Välj alltid intensivt röd chili. Santa Marias anchochili spetsad med en nypa kajenn är en bra ersättning och båda sorterna finns i de flesta affärer.
Skälet till att glassmeten måste hettas upp är att kakaon måste få smak och svälla så att den inte blir alltför sträv. Om du har överbliven chokladsås kan du använda den och experimentera själv. Alkoholen gör glassen ännu lenare. Isbitarna kyler smenten så att den blir färdig snabbare. Det innebär att den färdiga glassen blir otroligt jämn, krämig och fin.
Eftersom vi är snåla rekommenderar vi att den lilla vaniljstångsidan sparas och får puttra med i t ex en tomatsås eller skaldjurssås.
1 cm vaniljstång
1 dl mjölk
1/2 dl kakaopulver
1 krm kanel
1/2 tsk chilipeppar
1 burk sötad kondenserad mjölk
1/2 tsk salt
200 g isbitar
1 ägg
1 msk cointreau, rom eller annan sprit
1. Snitta vaniljstångsbiten och skrapa ur fröna med en tesked. Vispa ihop mjölken med kakaopulver, kanel, chili, salt och vaniljfröna i en liten kastrull och värm under vispning tills det nästan kokar (det blir en ganska tjock smet). Låt gärna stå ett litet tag medan du pysslar med annat.
2. Häll i en mixer tillsammans med de övriga ingredienserna och mixa tills smeten är helt slät. Frys i glassmaskin enligt tillverkarens anvisningar.
Mängden chilipeppar beror helt på vilken sorts som används. Vi använde en relativt mild krossad chili från Ungern. Chiliflingor från Korea är en annan favorit och finns på asiatiska affärer. Välj alltid intensivt röd chili. Santa Marias anchochili spetsad med en nypa kajenn är en bra ersättning och båda sorterna finns i de flesta affärer.
Skälet till att glassmeten måste hettas upp är att kakaon måste få smak och svälla så att den inte blir alltför sträv. Om du har överbliven chokladsås kan du använda den och experimentera själv. Alkoholen gör glassen ännu lenare. Isbitarna kyler smenten så att den blir färdig snabbare. Det innebär att den färdiga glassen blir otroligt jämn, krämig och fin.
Eftersom vi är snåla rekommenderar vi att den lilla vaniljstångsidan sparas och får puttra med i t ex en tomatsås eller skaldjurssås.
1 cm vaniljstång
1 dl mjölk
1/2 dl kakaopulver
1 krm kanel
1/2 tsk chilipeppar
1 burk sötad kondenserad mjölk
1/2 tsk salt
200 g isbitar
1 ägg
1 msk cointreau, rom eller annan sprit
1. Snitta vaniljstångsbiten och skrapa ur fröna med en tesked. Vispa ihop mjölken med kakaopulver, kanel, chili, salt och vaniljfröna i en liten kastrull och värm under vispning tills det nästan kokar (det blir en ganska tjock smet). Låt gärna stå ett litet tag medan du pysslar med annat.
2. Häll i en mixer tillsammans med de övriga ingredienserna och mixa tills smeten är helt slät. Frys i glassmaskin enligt tillverkarens anvisningar.
3 kommentarer:
Kondenserade mjölken gör att glassen blir otroligt krämig och gräddsmakande trots att den inte innehåller mycket fett. Kondenserad mjölk innehåller mindre än 10% fett. Håller med om sötman i jordgubbsglassen. Man kan ersätta mjölken med mild yoghurt så blir det lite friskare. Recepten är fortfarande under utveckling så de har lite barnsjukdomar. Fortsättning följer!
Apropå chili och choklad, köpte för ett tag sedan chilichokladkaka. När jag smakade funderade jag på vad man ska dricka till det. Det var ganska starkt och kändes mer som snacks än choklad tyckte jag (kanske skiljer förstås, kommer inte ihåg märke).
Ett fylligt, lite sött öl kanske?
Chimay? Eller kanske porter?
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida