I väntans tider

I morgon kommer min nya kompaktkamera. Så jag längtar!
Jag kommer fortfarande använda den utmärkta mobilkameran men tyckte att det var dags att uppdatera en smula för att få bättre bildkvalitet.

Oj, vad det är barnsligt kul att plåta. Hur har jag kunnat missa en så underbar hobby så länge? Jo, det är en typisk tjejgrej att vara skraj för att testa nya saker. I synnerhet något som handlar om teknik. Det är enklare att göra som jag gjort: Kokett fnissa att man är urusel på ditten eller datten. Och slippa sticka ut huvet. Därför är det alltid män som så ofta både är familjefotografer och professionella fotografer.

Nu när kamerautvecklingen gjort det så rasande enkelt att ta bilder finns det inga ursäkter för att förtrycka sig själv längre. Tekniken har äntligen nått upp till min inkompetensnivå. Det är nästan omöjligt att ta dåliga bilder med en bra kamera.

För mig är det en viktig del av feminismen att göra upp med min egen bekvämlighet och feghet. I somras började jag köra båt. Jag tror banne mig jag ska spika upp ett par tavlor ikväll för att känna mig riktigt emanciperad.