Utmaningen: Vardagsfeminism

Vi började gräla lite. Åh, det var inte särskilt blodigt. Vi tittade på Little Britain och jag sade något slött sarkastiskt om att man elegant löst problemet med kvinnor som tog plats genom att låta kvinnorollerna spelas av män. Vi grälade förstrött vidare tills min värd (låt oss kalla honom B eftersom han heter Bernt) erkände att han aldrig läste böcker av kvinnor. Vi slöt en pakt. Jag lovade att läsa fem böcker på raken av Slas (betänk attt jag druckit vaniljcosmo). B lovade att läsa tio skönlitterära böcker på raken av kvinnor. B är cool. Lästips kommer. Nå, manliga läsare, ställer ni upp?
Jag skickar utmaningen vidare till vasse Olle, söte K, gästfrie Björn och storebror Andreas.
Och Herr Bergh, när jag nu är i farten. Och sen, när jag tänker på det, utmanar jag herr B i Lund också, hans resonemang om att det var stötande politiskt korrekt att det var för mycket svarta och kvinnor som snodde mansroller i senaste Bondfilmen var det muggigaste jag hört sen jag flyttat från Lund. (När kvinnoroller snos av män i spex efter spex efter spex är det gubevars hur dråpligt som helst. Och alla som opponerar sig är partypajare utan humor. )
Tio på raken, mina herrar!
I sammanhanget måste nämnas att mitt värdpars gemensamma bokhylla till 90% bestod av manliga författare. (Jag ska kika igenom min egen. ) De blev lite upprörda själva när de insåg att så var fallet.
Hävda bara inte att kvinnliga författare jobbar på samma villkor som manliga innan ni inventerat er egen bokhylla. Även om ni räknar bort "klassikerna" är sannolikheten stor att det resultatet blir pinsamt.