Gästbloggare:Rassami Hök Ljungberg
I början av januari fick jag äta sanslöst goda kakor hos goda vänner till Johan. Här är de!
Min absoluta favoritkaka när jag var liten, var den fyrkantigt, tornstaplade bordstabeln – den reste sig högt över de andra obligatoriska norska julkakorna som mor Monsen, fattigman (klenäter), smutteringer (konjakskransar) och julekake.
Det viktiga som barn när man åt den var att man först gnagde av den spröda degen runtomkring mandelmassan i mitten så man fick en mjuk och söt ’mask’ kvar att äta.
Egentligen är bordstabeln en fattigmanskaka för dem som inte hade råd med kranskekake. Bordstabeln serverades till jul, dop, begravning och biskopsbesök.
Det är en gammaldags kaka som numera inte bakas så ofta eftersom den kräver extra hänsyn. Under hela min barndom har jag sett min mor baka bordstabeln strax innan julafton med fönster och dörrar på vid gavel ut till vinterkylan för att det skulle vara tillräckligt kallt i köket så att inte degen smälte medan hon kavlade den. Förr i tiden hade man is i brödkaveln för att hålla degen kall och hanterbar.
Min absoluta favoritkaka när jag var liten, var den fyrkantigt, tornstaplade bordstabeln – den reste sig högt över de andra obligatoriska norska julkakorna som mor Monsen, fattigman (klenäter), smutteringer (konjakskransar) och julekake.
Det viktiga som barn när man åt den var att man först gnagde av den spröda degen runtomkring mandelmassan i mitten så man fick en mjuk och söt ’mask’ kvar att äta.
Egentligen är bordstabeln en fattigmanskaka för dem som inte hade råd med kranskekake. Bordstabeln serverades till jul, dop, begravning och biskopsbesök.
Det är en gammaldags kaka som numera inte bakas så ofta eftersom den kräver extra hänsyn. Under hela min barndom har jag sett min mor baka bordstabeln strax innan julafton med fönster och dörrar på vid gavel ut till vinterkylan för att det skulle vara tillräckligt kallt i köket så att inte degen smälte medan hon kavlade den. Förr i tiden hade man is i brödkaveln för att hålla degen kall och hanterbar.
Mamma Kinna’s norska bordstabel
1 ägg
1 msk vispgrädde
1 1/2 dl socker
vispas väldigt länge tills det är alldeles vitt och fluffigt
250 g saltat smör, rumsvarmt
röres mjukt innan det rörs ned i äggsmeten
250 g vetemjöl
vänds forsiktigt ned
Låt degen stå kallt över natten och vila
Kavla ut degen tunt och skär den i 4cm breda längder som läggs på en smord och mjölad plåt
200 g florsocker
200 g mald mandel
blandas
3-4 hårt vispade äggvitor
vänds försiktigt ned i mandelsmeten för att sedan spritsas (rekommenderar en riktig kaksprits, ingen tyg/kristyrsprits) i en lång rad i mitten av varje deg längd. Om mandelsmeten är för tjock för att spritsas kan man röra ut den med lite kallt vatten för att få rätt konsistens.
Gräddas ljusgula i 175°C, inte många minuter, precis bara tillräckligt för att bli spröda.
2 kommentarer:
Åh, va goda kakorna ser ut! Jag tror att jag har ätit såna för länge sen, hos min farmor. Det ringer någon (mat)klocka långt borta.. =)
Nu för tiden kan man oxå hålla kaveln kall om man skaffar Tupper-Wares fantastiska kavel som man kan fylla med vad man vill - varmt eller kallt efter behov!
(Goa kakor - måste testa!!)
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida