Marie och jag

Som vilken 14-åring som helst, utropar Isobel och refererar till Katrines smarta analys i Expressen.
Jag har inget att invända men något att tillägga: Det plågsamma är att det inte har så mycket med fysisk ålder att göra. Marie Antoinette är en 39-årig flerbarnsmor när hon avrättas. Och det är inte enbart 14-åringar som fyller biosalongerna för att glansögda se Manolo Blahniks skobakelser uppiffade med överdådig 1700-talsskrydda.

Filmen Marie Antoinette är SATC placerad i Versailles. I den nya kontexten med vetskapen om framtiden får varje handling en helt ny innebörd. Om du väljer att ge den det. Det jag finner provocerande är att Marie Antoinette tidigare regelmässigt beskrivits som mer eller mindre medskyldig till sitt öde. Men hennes "brott" är att hon gör samma val som vi alla gör idag: omedvetenhet och överkonsumtion på andras bekostnad. De där andra vi bekvämt valt att inte se. De flimrar förbi på Rapport. De skymtar från vagnens fönster. Och till slut möter vi dem, när katastrofen är ett faktum.

Det handlar om att vägra växa upp, om rätten att leva i en tryggt bolstrad konsumtionskokong (eller är det kanske det enda valet?). Det modiga Sofia Coppola gör är att ohöljt visa att den sensuella njutning konsumtionen ger inte är ond eller depraverad i sig. På så sätt är filmen
ärligare än något annat jag sett de senaste åren. Ändå skälls den för sockerbakelse av kritiker som väljer att bara se den skickligt konstruerade ytan. Kanske för att de inte kan eller vill erkänna att den är oemotståndlig.

Filmens sidenskimrande pasteller ger mig ingen ro. För jag vet: Dömer vi Marie Antoinette, dömer vi oss själva. Marie gosar med lamm och låtsas hitta ägg för att enligt Rosseaus ideal närma sig naturen. Själv väljer jag Ekolådan.

Uppdaterat: Och den som undrar varför kvinnor ibland förfaller till konsumtion för att uttrycka sig kan läsa det här. Jag kiknade av skratt.

Uppdaterat igen: Eftersom någon tycker att jag är sen på bollen så länkar jag här till min medverkan i P1:s Vågen i måndags där jag hävdade ungefär samma sak.