Vinka vinlusen, vinka!

Vi gråter en skvätt över att vår Vinlus reser österut och gläds med honom åt det stora äventyret. Och förbuffas över det faktum att inte ens fantastiska Xoko kan motbevisa min teori att smörgåstårta är det yttersta tecknet på en civilisation stadd i sönderfall. Däremot inger deras bäst-i-stan-croissanter hopp om mänskligheten.
Etiketter: konvivialitet, samkväm, vinlusen, Xoko