Jag blir glad av bacon ...
... är definitivt årets (nåja, förra årets) filmreplik. Och Farväl Falkenberg blev för mig något så märkligt som en inverterad tonårsfylla — snudd på småtrist och obehaglig medan den varade men sublim och magisk dagen efter. Gräset är lika giftigt grönt som någonsin i Lynchs verk, men den överdrivna, distanserade estetiken är långt borta. Slutet är lika oundvikligt som i Virgin Suicides, men där är katastrofen en del av en ond sagas obevekliga dramaturgi. Här en del av en kaotisk meningslös realitet.
Se filmen!
Se filmen!
11 kommentarer:
Nu blir jag konspiratorisk igen. "Jag blir glad av bacon" ,det låter nästan som Scan´s senaste reklamplåga på stan. "Bacon byggde denna kropp", "Må bra med bacon", osv..
Frågan är varför baksidan på Baconpaketen inte är genomskinliga?
Den här filmen som är från "grannbyn" måste man ju bara se, när det nu blir?
/Robert
Jag har en gång hävdat att stekt fläsk är meningen med livet. Det anser jag fortfarande.
Jonas: I alla fall en delförklaring.
Jag har slängt ur mig frågan förr och jag gör det igen.
Hur kommer det sig att baconpaketens 8 skivor alltid väger 140 gram? Varför saluför i stort sett 100 procent av svenska baconproducenter sina förpackningar med åtta skivor, inalles vägande 140 gram. Hur kan det komma sig att en baconskiva i paket väger 17,5 gram?
Torsten: Inte konstigt att fusionskraftens lösning dröjer när det är sådant som dysselsätter våra mest briljanta intellekt.
Ja eller varför att inte ta ett alternativ till fusionskraften? När ska vi ta tillvara på all den sköna solenergin?
Fast jag håller med, först måste vi lösa Baconfrågan! ;-)
/Robert
solenergi ÄR energi som frigörs vid fusion, solen är sas en fusionsreaktor
Jag tyckte bara filmen var sådär. Skulle fungerat mycket bättre som renodlad dokumentär. Nu blev det mest en halvdassig dokusåpa med poetiska inslag.
Patrik:
Ja just det, så varför då "gå över ån efter vatten"? ;-)
/Robert
Jens: jag tyckte precis så medan jag såg den. Men sen har jag återupplevt den hela dagen idag. Coolt!
Den är helt klart en släkting till Virgin Suicides. Jag älskade den. Både under tiden och efter. Kanske ännu mer efter.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida