Polenta i brasiliansk tappning

Åh, vad det är roligt när Linda skriver om maten i Brasilien! Här lite om polentan som omger henne.
Polentan var en passion hos svenska kockar några år runt millennieskiftet. Men misshandlades så brutalt i okunniga händer att uteätarna lade in sitt veto. Rätt lagad och serverad i små portioner är de små gyllene majsmannagrynen en gåva till mänskligheten. Jag fördrar den krämig i risottostil snarare ön den som lagas till en fast limpa som skivas och grillas.
Den godaste polenta jag lagat själv kokade jag på hälften mjölk och hälften vatten (det sker något magiskt när majs möter mjölk). Jag hade i nyriven parmesan samt svartpeppar och toppade med en driva rostade majskorn och smörstekt salvia (en annan av majsens självklara smakkamrater) och strimlad prosciutto. Tyvärr har jag inget recept, men i detta nu inser jag att rätten måste återskapas snarast.

I morgon reser jag tilll Cuidad på matmässa så förhoppningsvis kommer bilder direkt från mobilen till bloggen de närmaste dagarna.