Matälskaren har flyttat till Taffel.se. Uppdatera dina bokmärken och häng med!

fredag, augusti 04, 2006

Mitt kök

Avund är en dödssynd. Ibland när jag ser inredningstidningar med köksbilagor skälver jag från topp till tå av denna förbjudna känsla. Jag misstänker att det är samma fenomen som drabbar tonåringar varje gång de ser bilder på Brad Pitt hand i hand med en ny flamma. En irrationell längtan efter det ouppnåeliga.
Oftast är jag dock innerligt nöjd med vad jag har. Jag är stolt över att golvet i vårt kök har en alldeles speciell nyans av gråblå oktoberhimmel som ingen annan har, eftersom geniet Börje på på Börjes Färg brutit den just åt oss. Väggarna? Jo, någor ljusare. Kanske en halvmulen septembersky? Snart, snart ja, vilket år som helst kommer ekhyllorna upp på väggen. De som min man optimistiskt började handhyvla sidensläta med sin japanska hyvel i juni förra året. Kylfrysen är den billigaste i katalogen. Vad gör det när den rymmer asiatiska inläggningar, syrad selleri från Tistelvind aprikospuré från Tarpa och ett rejält block av Trentino, osten som matnördar vet tangerar Reggianon i kvalitet trots att den bara kostar hälften? Ugnen är ett skämt. Innan vi lärde oss tjyvknepen var den ett riktigt dåligt skämt. Med hjälp av tegelstenar, isbitar i en skål och tät mailkontakt med brödgudinnan Rose Levy-Beranbaum bakas numera perfekt segt surdegsbröd med sjungande skorpa.
Jag vill också gärna tro att det är något alldeles magiskt med vårt kök. Människor trivs där. Själva älskar vi köket så mycket att vi ofta äter på puffar på golvet med tallrikarna i knät. Bord och stolar får inte plats. Vi har lyckats klämma in tre babianstjärtsfärgade barpallar som gäster kan sitta på när de okynnesdricker lite före maten. Jag tror att de i hemlighet är lite lättade över att en matnörds kök varken känns som en operationssal eller ett museum.
Kanske är det bara bra att det är så sabla trångt att man kommer varandra nära. Kvällens samling kan bestå av en liberal ledarskribent, en före detta vänsterpolitiker, en vietnamesisk gästforskare, en PR-flicka från Singapore, en innehavare av en asiatisk butik, en kurdisk vegokock, en vetenskapsredaktör, en knivförsäljare, ett par tre bloggbekanta, en bambafarbror och någon försäljare av DNA-sekvenseringsapparatur.
Lyckan över människorna som trängs och maten som lagas i vårt löjliga pyttekök driver understundom fram en annan dålig egenskap nämligen högmodet.
Som när jag var hemma i köket hos en känd tevekocks pappa. Allt blänkte och gnistrade. Köksinnehavaren stod myndigt och rörde i sin koppartraktörpanna och berättade att han minsann var den enda i Sverige som hade en så avancerad Molteni-spis i ett hemmakök. Då flög djävulen i mig och jag påpekade stillsamt att det inte spelade någon rolll vad han hade för spis när han ändå stekte sina svenska kantareller i margarin.
------------------------------------------------------------
Texten tidigare publicerad i ELLE interiör.
Som ni vet har jag inget mot maragarin, jag gillar Smör och rapsolja som sträntgt taget är ett margarin. Jag var bara elak!

4 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Strålande och utmärkt elakhet dessutom! På precis rätt nivå!

10:59  
Blogger Jessica sa...

Jag åt strålande mat på Lombok, lagad på spritkök på ett litet hak mitt ute i ingenstans vilket bevisar att det inte är köket det hänger på utan kocken. Till stor del åtminstone.

För några år sedan exploderade min spis - yup, explosion med rök, eld och allt. Felet var elfel och kortslutning.
Ny spis behövdes således. Tittade längtansfullt på en Cylinda med dubbelugn. Fick nix av försäljaren - för taskigt proppskåp och nåt med faser. Spisen måste tydligen ha en egen propp för att det ska funka och så är det inte här. Så det fick bli en konventionell ugn dock med glashäll. Men jag överlevde besvikelsen :).

15:34  
Blogger Lisa sa...

Enligt lagen är Arlas Smör & rapsolja som jag avser ett margarin. Smaken är precis som hos margarin tillsatta aromer. Det är för övrigt Bregott också. De flesta margariner i detlajhandeln innehåller inte transfetter. De togs bort för flera år sedan, första gången det larmades på allvar om transfetter. Det obehagliga är att det inte gäller de billiga margariner som används i storkök. De är riktiga bovar.

22:15  
Anonymous Anonym sa...

Får erkänna att jag blev skamlöst intresserad av de där två himelska gråblå färgerna. Det är inte så att du har NCS-koderna för dem? Det är just något sånt jag letar efter. Fast så här långt efteråt kanske det inte går att få svar? Trevlig blogg hur som helst!

00:18  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida