Kock & Vin rockar

Jag har varit finkrogstrött länge. Att sitta i ett gastronomiskt tempel och andaktsfullt tugga sig igenom tio rätter och sippa lika många viner gör i regel själen milt uttråkad, magen bångstyrig och plånboken oproportionerligt mycket tunnare . Och efteråt minns jag inte maten, det har väl med tilltagande ålder att göra.

Igår nöjde vi oss med varmrätt och dessert på Kock & Vin. Precis lagom. Tyvärr valde jag en småtrist varmrätt som kockarna komponerat för att passa till vinet. Resultatet blev ett gäng disparata smaker: paprikafilé, äpple, bakad beta och biriyanikrydda som ackompanjerade en lätt bedagad långarygg såsad med kysk gräddfil. Jag erbjöds en ny rätt av den förtjusande servitrisen som såg mitt vankelmod, men jag avböjde.

Däremot bjöd vinet på ett kärt återseende. Mitt gamla favoritvin , en viognier från Grekland har återuppstått och är tydligen inte lika drabbat av korkdefekter som tidigare. Jag förstår att det var frestande att komponera en hyllningsrätt till det fruktiga men välbalanserade överdådet av älsklig persika och sommarblomster.

Åses spädgris med getostknökat palsternackspuré och en intensiv pimpinett blodkorv var däremot så bra att man rös av välbehag vid första tuggan. Annas kumminstekta lax med krondillskum var lika bra.

Desserten som serverades med en vit madiran (ska kolla namnet, minns inte) gjorde mig lycklig på ett sätt som man skulle behöva en Ernst för att tolka, (Var det inte en liten humla som surrade i hans brös när han såg ett par gardiner?) Havtornsglaserad bakad kålrot i lövtunn skiva, hassselnötsmajonnäs, kanderade hasselnöttter och en syrlig glass. (Ni ser hur minnet sviktar: Vad var det i glassen nu igen?) Vid bordet mortlades kardemummaskorpor och rivet citronskal och ströddes över. Bland de bästa och mest harmoniska skapelser jag fått äran att sätta mina gamla gaddar i.

Priset var skäligt och personalen värdigt uppsluppen och kunnig. Kort sagt: en perfekt kväll på två rätter. (Och här skulle jag kunna vitsa till det med att jag inte var lång-sint, men jag är ju inte göteborgare ... Men kock & Vin får mig att allvarligt överväga om inte Göteborg vore en ny lämplig hemstad. )

Anslut er till folkrörelsen på Facebook: Flytta Kock & Vin till Stockholm. Mycket enklare och ett större bidrag till världsglädjen (det finns ju fler stockholmare än göteborgare) än att flytta Riksantikvarieämbetet till Visby.