Påbjuden läsning!
Är det någom mer än jag som slagits av att modern svensk gastronomi och litteratur brottas med liknande problem?
Inte konstigt att moules frites är inne igen.
Inte konstigt att moules frites är inne igen.
Etiketter: länktips
upplagd av Lisa
5/21/2007 09:31:00 fm
6 kommentarer
6 kommentarer:
Ibland blir jag jävligt trött. Till exempel när jag läser artikeln du länkat till.
Artikelförfattaren påstår att
"stilkänsla, djup psykologisk inlevelse i realistiskt skildrade människor, iakttagelseförmåga, intellekt, hantverksskicklighet." inte hittas hos någon svensk författare under 50.
Orka.
Jonas Hassen Khemiri säger jag bara. Sen orkar jag inte säga mer
(Dessutom är jag antagligen för ung för att tas på allvar ändå.)
Jag håller med att det är enormt överdrivet och provocerande. Men jag håller definitivt med om grundproblemet. Orkade bara inte utveckla min egen linje. Slött, ber om ursäkt. Förlåt!
Så här ungefär tycker jag: Att ibland verkar gastronomi och litteratur vara mer till för att utövarna ska få en kick än att de betalande ska få en upplevelse. Jag är faktiskt mest irriterad på en viss typ av tradiga författare som fastnat med näsan i synonymlexikonet. Ofta är de män och över 50. Och kockar som ägnar sig åt experimentell gastronomi när de inte riktigt kirrar det. (Vilket inte innebär att jag ogillar all experimentell litteratur och gastronomi, men det ställer höga krav på den som levererar.)
Jag älskar Khemiri (Montecore!) just för att han berättar historier. Andra bra är Bhaktiari, Flygt (Underdog i alla fall). Alvtegen (en del). Maja Lundgrens Pompeji var rolig och modig. Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindkvist.
Varför finns nästan inga bra skräckromaner eller scifi-litteratur i Sverige?
I Sverige är litteraturen alltför hårt uppdelad i rätt ängslig finlitteratur och kravlös underhållning. Jag gillar när det svänger, men med stil.
Hej Lisa! Håller med ditt resonemang, speciellt vad gäller frånvaron av humor. I den anglosaxiska litteraturen går det utmärkt att kombinera ett skaprt intellekt med förmågan att vara vansinnigt rolig samtidigt (A.A. Gill för att nämna en). Man skulle tom kunna hävda att man blir klokare av att läsa sådana texter just för att de får en att skratta.
Jag skulle vilja se lite mer roliga, personliga kokböcker i Sverige. Inte bara präktiga matlagningsmanualer. Jamenar, säga vad man vill om Nigella, men hon svänger iallafall!
Sen verkar vi ju ha det väldans svårt att få till detta med kryddorna! De ligger fortfarande och väntar på dig i mitt köksskåp. Säg vart du vill ha det sänt eller så kan vi försöka oss på en ny rendez-vous?
Now you're talking! Eller snarare "now YOU'RE talking" och du säger inte samma sak som artikeln. Jag håller med dig!
Knasigt nog tycker jag faktikst att artikeln du länkade till är ett väldigt bra exempel på hur trist svensk journalistik ofta (men inte alltid) är.
Det handlar som sagt mer om att få en kick. En billig kick.
Inte orkar man göra research, inte orkar man skriva på ett kul/bra/intressant sätt. Nä, då är det bäst att bara köra på som vanligt, gnälla lite, sparka lite neråt (gärna på unga människor) och så kanske vara lite sådär PROVOCERANDE så att man får lite UPPMÄRKSAMHET.
Då är det bra att du och andra gör bra bloggar som man kan läsa i stället!
Håller hundraprocentigt med Lisa. Och jag kan lova att problemet inte bara är svenskt...
Tack och kram, Maria! Jag är tacksam för att jag har så många och så fina läsare.
Jag tycker att det ska vara roligt att skriva och roligt att läsa.
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida