Matälskaren tar ställning

Är maskinellt urbenad griskött- eller kycklingmassa värdig människoföda? Diskussionen går het i dagstidningarna. "Det är rent ut sagt äckligt" säger grisarnas bästis och bundis Marit Paulsen.
Själv vet jag inte för jag har inte smakat. Som hängiven karnivor måste jag dock säga att om vi nu tagit livet av en grisstackare är det vår förbaskade plikt att äta upp den från knorr till tryne. Det gör jag redan glatt. Matnördar kryssar nya arter och anatomiska detaljer som ornitologer kryssar rara fåglar.
Under en semester i Toscana åt jag och mina medmatnördar oss igenom samtliga kons magar och satte inte punkt förrän vi kom till kolon. Jag ser alltså inte några estetiska problem med den nya produkten. Men visst finns det potentiellla risker (ja, hurra en lista till!) :

1. Den ställer större hygieniska krav på livsmedelskedjan. Jag är inte imponerad av köttfärshanteringen i Sverige så jag hyser viss skepsis till den nya produkten ur livsmedelshygieniskt perspektiv.
2. Dessutom gäller inte den svenska salmonellagarantin för importerad kycklingmassa så fort mängden tillsatt salt och kryddor överstiger 1 procent.
3. Risken finns att fattiga eller snåla människor använder köttmassan istället för (förmodligen) betydligt godare köttfärs. Men produkten har redan länge använts i masstilverkade korv, hamburgare och patéer som sällan har något högre kulinartiskt värde i alla fall. Jag förstår dock inte hur någon kan vara så fattig eller snål att de inte har råd med t ex mager skinkfärs för 33 kr kilot på Malmö Kötthandel vid Möllevångstorget. Eller vildsvinsfärs på Vi Hornstull.